I dag är det verkligen tomt på jobbet och inga vänner på msn... Ensamt :-(  Det är skillnad på att vara för sig själv och känna sig ensam har jag förstått, men efter att ha levt i tvåsamhet hela ens vuxna liv så är det svårt att vara själv... Måste lära mig det här, inget är statiskt, i slutändan har man bara sig själv att luta på. Visst fixar jag det men det känns inte speciellt kul...

Ensam är stark, vem har kommit på det? Smart människa men sorlig sanning…

Ska inte gnälla mer, det kunde ha varit värre, mycket värre. Det kunde ju ha handlat om någon som man såg en framtid med…

Men fantastiskt nog så upptäckte jag imorse att jag har börjat titta på andra människor! Så van att gå i skygglappar men du killen imorse på pendeln med det blonda rufset öppnade mina ögon, så gullig… Kram på dig.

Det är lång väg kvar tills jag har ”gått vidare” men det är en början, eller hur?